2010-04-05

Ett samtal från min son Bonny

Bonny ringde mig någon gång i februari förra året jag har en glad nyhet till dig, du ska bli Farfar ingen. Det var ju jättekul tyckte jag.
Två månade senare ringde Bonny till mig och berättade att han varit i Lund och fått besked på sina prover som sa att han fått Multipel Skleros (MS).






Dagen innan lille Zachris föddes
Läste jag på Bonny blogg när jag låg och försökte somna lilla Alvina eftersom Bonny var hos Ditte på sjukhuset i Helsingborg.
Det var ganska rörande att läsa.
Jag vet inte hur många gånger jag tänker på den kvällen när jag läste Bonnys blogg, dagen efter födde Ditte ett liten pojke som inte blev det lättaste hon fick göra det med ett Kejsarsnitt.

Att bli sjuk.
Sommaren 2007 inträffade något underligt. Vi var på väg ut
till Karlshamn för att fira semester ute på Hallö. På vägen dit så kände jag mig lite konstig i vänstra ögat. På morgonen dagen efter så började jag se dubbelt och det ökade gradvis under dagen. Det som var konstigt var att om jag höll för ena ögat så såg jag perfekt och bytte så var det också perfekt men om jag tittade med båda så var det gravdubbelt. På måndagen så ringde jag vår husläkare och fick en akut tid hos ögonläkaren på Helsingborgs lasarett. Efter en undersökning så blev jag skickad till Neurolog för vidare undersökning. Jag fick stanna kvar över natten för observation och röntgen. Jag fick även göra ryggmärgsprov och en dröse olika blodprover. Det kändes lite underligt att få ligga kvar på sjukhuset och vinka av Ditte och Oliver. Hur allvarligt var det egentligen? Dagen efter fick jag åka hem igen utan att de visste vad som var fel. Jag fick besked att jag troligtvis hade en inflammation på synnerven. Jag fick återkomma för besök hos både ögonläkare och Neurolog vid upprepade tillfällen. Jag fick ett par "läckra" specialglasögon med spektrum i som tog bort dubbelseendet. Efter två månader så avtog dubbeltseendet fast inte helt. Man lär sig leva med det och det var inte så mycket att bry sig om. 2009 när vi var på semester på Bonaire så hände det något konstigt med samma öga igen. Denna gång så såg jag suddigt med vänstra ögat. När vi kom hem så fick jag kontakta ögon- läkare och Neurolog igen. Det blev magnetröntgen nya prover. Då jag såg suddigt på ena ögat så fick jag ofta huvudvärk och rekommendationen från ögon- läkaren var, ät huvudvärkstabletter det hjälper mot huvudvärken. Det visade sig även att jag blivit färgblind på vänster öga. Efter ca en månad så kom beskedet. Jag var på besök hos Neurologen och hon bad mig sätta mig ner och att hon hade mindre bra nyheter. Ja, klart att man var lite nervös. Det snurrade såklart i huvudet om vad det kunde vara. Det fanns ju en rad olika mindre roliga sjukdommar som man inte ville ha speciellt inte när prblemet satt på ögat i huvudet. Kanske kunde det vara cancer. Den sekunden varade länge. Visst är det underligt vad man hinner tänka mycket under en sekund om man hamnar i en pressad situation. Var livet slut?jag som bildat familj. Ditte, Oliver 13, Alvina 1,5 år och en till bebis som var på väg.
Svaret var att jag hade Multipel Skleros (MS). Min första tanke var skönt att det inte var cancer! Multipel Skleros hade jag ingen aning om vad det innebar. Det enda som jag visste var att min fastrer Anita har det och att hon sitter i rullstol. Att hamna i en rullstol kändes inte så spännande men jag är en positiv människa och försöker alltid hitta positiva saker även i negativa. Jag fick veta att Multipel Skleuros är en kronisk sjukdom, dvs den går att bota. Den är dock inte dödlig. Kronisk är ju lite tråkigt men inte dödlig är ju tokbra! Neurologen berättade en massa om MS och jag tror det mesta gick in genom ena örat och ut genom det andra. Det snurrade mest runt i huvudet. Det enda som kändes viktigt just nu var INTE DÖDLIGT!:) Jag fick med mig hem ett antal broschyrer om MS som jag skulle läsa. På vägen hem ringde jag Ditte och berättade vad som hänt.



På Zachris dop.



En jätteglad Zachris.



Idag går Bonny på bromsmedicin som medför att han har haft en hel del bivärkningar. Han säger att han känner sig lite bättre nu, men jag vet inte om ha tala sant, jag tror att han vill inte oroar sin gamle far. En sak vet jag att han har en underbar fru och jätte Goa barn det kommer man långt på.


3 kommentarer:

  1. Och en underbar Far, och jag en Svärfar och barnen en helt fantastisk Farfar som alltid stället upp...
    Kram din Svärdotter

    SvaraRadera
  2. Du är en liten men stor man Bebben.. Jag kan riktig känna i ditt inlägg hur du vill hjälpa din son och ta hans sjukdom och drämma ner den i mattan och vinna på fall...

    /goisare sedan -81

    SvaraRadera
  3. Bebben, Bonny är lik sin far han är både stark & rar!

    SvaraRadera