Under många år satt Eva i en av kassorna på Jössarinken. Det var inte så lätt alltid, det kunde både blåsa och vara jätte kallt.
Det sista när jag lämnade kyrkan i Mörrum sa Nisse "Spader" till mig, En gång Goisare alltid Goisare.
Jag glömde nästan bort Prästen Mats Lundgren min gamle vän från Jämshögs Folhögskola. Han var nämligen präst även på min Mammas begravning.
Det kändes extra fint med tanke på att det var en sådan god vän som höll i gudstjänsten. Tack Mats!
Tack Spader de orden värmde!
Nu har Mörrum Hockey förlorat två Eldsjälar på kort tid.
Tyvärr kunde jag inte deltaga på Kurt Karlsson begravning. Det kändes lite tungt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar